Jag har suttit och Youtubeat, så vi i min generation kallar det. Jag har sett på klipp från 90-talet. Denna svunna tid som innehöll så mycket i musikväg. Jag som var barn på den tiden hade stora förhoppningar om att en dag få gifta mig med Brian i Backstreet Boys, jag såg inga problem i att han hade fru. Inte heller i att han var vuxen och jag barn, eller att vi bodde i olika världsdelar, eller att han var världskändis och inte jag.
Hur som helst så fick detta mig att fundera över en temaspelning. Jag och Emelie är snart på väg ut på gatan igen! Funderar på att ta med mig alla mina kära 90-talshits för en spelning som bygger på minnen. Det känns som en fin idé och jag tror även att ni skulle uppskatta det. Rätta mig om jag har fel!
Jag ser gärna att denna spelning erbjuder en blandning av min så kallade skämsmusik och min 90-tals-fin-musik. För all musik från 90-talet är väl inte skämsmusik? Nej, jag tänkte väl det.
Ber om ursäkt för dåligt ljud de 15 första sekunderna.
Idag var jag och Emelie på dagiset Myntet. Där jobbar Emelies mamma och idag var det avslutningsfest för alla barn och föräldrar! För er som inte känner till det är jag en väldigt blödig person så några tårar kom när alla sjöng Teddybjörnen Fredriksson i kör. Men det bästa av allt det var när Emelie antog scenen och sjöng “Myntetfesten”. Den bästa låten som hennes mamma dessutom skrivit. Jag blev så stolt och jag skrattade så mycket!
Idag presenterar vi stolt vårt gästinlägg för den eminenta sidan The Bandmeeting! Vi fick kontakt via Twitter och har sedan dess filat på en text om vår saga. Tänk att det gått flera månader sedan vi började och att vi fortfarande är igång! Det är roligt. Vet ni känslan, när man testar något på skoj som visar sig kunna bli något “riktigt” och uppskattat? Det känns som en bekräftelse på att det faktiskt lönar sig att göra det som är roligt.
Jag är så sugen på att dra igång en flashmob här i Stockholm i Gatumusikanternas namn. Det finns inget man blir mer glad av. Jag har sett många varianter vid det här laget men idag tipsade min käre vän Fanny mig om den vi kan se här ovan. Jag började gråta. Ja, kalla mig blödig men hur härligt är det inte att se när någon blir väldigt glad? Jag tror över lag att det behövs mer spontanitet när vi i tristess väntar på tåget eller bussen. Så vi kan väl se det här som en liten annons, vem vill hänga på? Jag är helt öppen för förslag när det gäller plats och låt. Något poppigt slår bäst tror jag! Ni är ju ändå något hundratal som är här inne och tittar var dag så någon procent av er borde ju vara stockholmsbor och intresserade av att sjunga för en gladare vardag? Visst är det väl så? Kom igen!
Det heter att ett skratt förlänger livet. Och när jag är med Josefin skrattar jag väldigt mycket. Egentligen åt ganska tråkiga saker och interna skämt som rör allt från guppande flash-bilar och #-tecken till att kalla en ny mobil för en bebis eller påstå att någon ser lite emo ut. Men det blir lätt så när man umgås med varandra hela tiden. Man liksom förstår varandra utan att behöva säga något. Man kan bara vara. Därför kan jag inte föreställa mig någon som jag hellre skulle vilja arrangera något så ovanligt som ett SM för Gatumusikanter med.
Och angående hemsidan som skulle lanseras idag. Vi ber tusen gånger om ursäkt för förseningen. IMORGON kära vänner, då släpps den lös på det gigantiska nätet. Allt roligt som rör sommarfestivalen på en och samma plats. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, heter det väl?
Även idag är det varmt som satan ute. Jag och Emelie har legat på “klipporna” vid Karlaplan, det vill säga i Tessinparken. Vi insåg dock snart att vi blev tvungna att ta oss inomhus för att få något gjort, så här är vi nu, framför en skärm med lite hemsidearbete. Vi planerar att lansera sidan i början på nästa vecka, så håll ögonen öppna!
Om man säger något i vackra färger går det faktiskt inte att motstå. Så skicka iväg ett mail till gatumusikanterna@hotmail.com och anmäl er till tävlingen nu!
Och en annan stor nyhet väntar i början av nästa vecka… Då släpps nämligen den officiella hemsidan för SM för Gatumusikanter. Snyggt designad och skapad av era favoritmusikanter på nätet! När vi surfade runt inne på Företagarna i Mariefreds hemsida idag såg vi att de hade länkat hit till vår blogg. Därför vill vi länka tillbaka och skicka massor av virtuella kramar till våra vänner i Mariefred! In och besök deras hemsida nu för att lära er mer om den vackra stad invid Mälaren.
Josefin talar om att hon vill ha barn för att de “luktar gott”.KonradKrabba (Dan Engström) skriver “Barnanpassning är dock A och O för att min generation skall komma”. Och plötsligt ter sig allt så självklart – vi måste barnanpassa SM för Gatumusikanter!
Jag har inga barn och känner mig lite vilsen på hela området. Därför ska jag prata med min älskade mamma som jobbar med barn. Hon är expert på att komma på roliga aktiviteter för småttingar – allt från att måla stenar och sjunga och dansa till att berätta sagor. Nu när jag tänker efter borde jag utse henne till barnansvarig för hela evenemanget. Jag vet att hon skulle göra succé!
Barnfamiljer är en av våra primära målgrupper! Därför kommer alla barn få möjlighet att uppträda på en egen liten scen den 14e augusti. Dans, sång och att testa på att spela lite instrument. Lite småstjärnorna över det hela. Det vet jag att jag hade älskat när jag var liten. Det bästa jag visste var att stå på scen!
Nu är april förbi och jag sitter här på min kammare och funderar…
Ge mig en kyss innan du går
att bygga en dröm på
En kyss innan du går
En kyss att bygga en dröm på
Egentligen älskar du inte mig
Och egentligen
är det okej med mig
För jag älskar ingen alls
Sånt där är slöseri med tid
Jag var ingen
Du var aprilhimlen
Jag tänker att SM kanske ska bli en matchmakingdag som plus. Vore inte det härligt? Lite extra kärlek i luften. Så kan vi flörta med varandra… Det är så härligt och pirrigt, eller hur är det?
Det är trist med regn tycker vi. Som tur är har Josefin förmågan att “sudda bort din sura min” och sjunga vackra sommarsånger ute i gråmulna Stockholm. Att hon plötsligt börjar prata om bebisar och hur gott de luktar vet jag inte riktigt hur jag ska tolka. Men en sak har hon rätt i – kommentera mera! Vi vill ju veta vad ni tycker, vad ni vill se mer av, vad ni villa slippa se helt och hållet och kanske även vilka låtar ni vill höra oss sjunga?