Emelie Fågelstedt
Josefin
Vi nämnde aldrig hur det gick för oss efter all uppståndelse kring den stora spelningen i lördags på Dunder och Brak! Jag antar att ingen missade att det spöregnade? Sådant där regn som faller i floder och inte lämnar en millimeter på kroppen torr. Jag och Josefin tog oss ut till Frescati och hittade alla festivaldeltagare sittandes på varandra under en stor pressening. Trots kyla och ett oändligt grå som sträckte sig över ängen satt alla glada, pratandes och skrattandes.
Vi fick dessvärre inte plats i det blöta gräset bredvid de andra, men hittade skydd under ett hustak några meter bort. Där la vi ut våra flisfiltar och satte oss till ro. Vi drog fram ukulelen och maracasen och började spela och sjunga för oss själva. Med oss hade vi våra underbara vänner Linnea, Ewelina och Niklas som satt bredvid oss och sjöng med. Det kom förbi lite folk och lyssnade, några kom och skålade med oss och vissa sjöng med i sången. Någon spelning framför 500 personer uppe på en scen blev alltså inte av på det sättet som vi hade tänkt oss från början. Men vi hade det riktigt mysigt där vi satt.
Sen blev det dags för Dunderkampen – en utmanande femkamp anordnad av Dunder och Brak. Gatumusikanterna ställde givetvis upp! Vi hade suttit och gjort tröjor på morgonen som vi delade ut till våra vänner. Sen körde vi för allt vad vi var värda. Kastade fryst fisk, spikade gelehallon och åkte kana på såpad pressening som låg ner på en backe i gräset. En upplevelse i sig! Tack för en magisk dag!
