Emelie Fågelstedt
Josefin Hagström
Idag har jag bakat julens första pepparkakor. Egentligen började jag redan i söndags. Jag har nämligen gjort egen deg – för allra första gången. Det var en utmaning i sig eftersom vi aldrig haft något recept som gått i arv i min familj. Ut på Google där det fanns hundratusentals recept, alla med olika ingredienser och instruktioner. Det slutade med att jag blandade lite fritt och använde både vanligt och farinsocker, kardemumma, grädde och egenmalda nejlikor. Två dagar senare efter en vistelse i kylen blev det äntligen dags för utbak. Grisar. Jag bakar bara pepparkaksgrisar. Och de smakar fantastiskt ljuvligt ska ni veta.
november 29, 2011
Idag handlade det bara om pepparkaksgrisar
november 29, 2011
Beyond Retro del 2.
Dagens outfit i söndags tillsammans med Gago. De här bilderna betyder: 1, jag har jobbat hela helgen 2, jag har två fina klänningar & 3, jag har två bra kompanjoner. Och nu har jag en roomie i en vecka. Det ni!
november 25, 2011
En vecka ur mobilen
Gårdagens butternutpumpasoppa. Strax därefter åkte vi till Beyond Retros sexårskalas. Mica gjorde en statement på ytterdörren mot ätstörningar.
Efterrätt på Matbaren i onsdags. Äppelpaj har aldrig smakat så ljuvligt. Jag måste tillbaka och testa köttbullarna!
Grillad korv och höstpromenad i Sjöstan.
Tisdagens bowlingsturnering.
Och så mat som ser “gullig” ut. Man vill liksom inte äta. Man vill bara titta.
november 23, 2011
Igår bowlade vi!
På Marions Gastro Diner med Mediesverige. Jag kommer troligtvis inte bli del av svenska landslaget i bowling. Tror inte ens jag skulle våga befinna mig i samma bowlinghall som dem. Jag har aldrig listat ut hur man ska tänka taktiskt kring hur man bowlar. Ibland slår jag ner noll eller en. Sen helt plötsligt får jag en strike. Varför? En av livets stora gåtor. Hur som helst, mycket kul hade vi!
november 21, 2011
Ange rubrik här
Idag ska Josefin klippa till min lugg. Och så ska vi baka surdegsbröd. För surdegskulturen i kylskåpet börjar välla över för att den är så full, och nu just den här veckan firar ju faktiskt kulturen fyra månader. Fyra månaders matande, vispande och överösande med kärlek. Men surdegsbröd blir ju riktigt gott när det är klart. Och sen känner man sig mäktigt stolt när man lyckats producera några fina luftbubblor också. Och dessutom blir man ju alltid mäktigt glad av att träffa Josefin. Även om det är i ett kök. Och även om man lämnar hela kontrollen över sitt hår i hennes händer. Men jag litar faktiskt på Josefin. Även om hon inte riktigt vet hur man lagar Pasta Carbonara på riktigt. Vi har alla våra brister.
november 20, 2011
Om man vill känna värmen i magen.
En replika av min syster för 20 år sedan, när hon var liten och oförstörd.
