Godmorgon! Om bara någon timme kommer vi, tillsammans med Carl Oscar Nygrens Kalas och Nöjesorkester, att vara gäster i Nyhetsmorgon på TV4. Vi kommer att prata om SM för Gatumusikanter, om gatumusikens plats i Sverige och vad som egentligen kan kallas för ”bra gatumusik” – baserat på resultatet under SM, där det är folket som avgör vinnaren. Charm, det är nyckelordet. Kan du charma publiken så finns det ingen bättre plats att spela på än direkt på gatan, som del av stadens vardag.
Ni ser oss kl 09:22. Mycket nöje!
Passa på att peppa lite extra inför inslaget med videon av Carl Oscar Nygrens här nedan. Snart får ni höra dem igen i ett betydligt vintrigare Stockholm:
Imorse tog jag och Emelie tåget till Mariefred, sedan dess har vi riggat, fixat, ätit god mat, solat och spelat in lite TV. När man promenerar in till stan från hotellet så är det grönt överallt. ÄLSKAR DET!!!! Måste flytta till landet.
Efter en lunch på Anna på Torget så köpte Emelie efterrätt till oss.
Sedan hade hon lite andra saker att stå i så jag gick på en promenad.
Jag hittade sommaren.
Och tittade på Gripsholms slott.
Badade fötterna i vattnet!!!!!! AAAH älska!!!!!
Tittade lite på ankor och efter det mötte jag upp Emelie igen. Sedan dess har vi kramats ganska mycket, promenerat, druckit bubbel, ätit oliver och tusen andra saker. Nu ska vi gå och äta middag någonstans tänkte vi… Vet ni att det är över 50 gatumusikanter som är här imorgon? Hur sjukt och underbart är inte det? Dör. ♥
Igår när jag var som tröttast och hungrigast så övertalade Emelie mig att möta upp henne och Isabelle för att äta indiskt och dricka öl. Jag tog mig krypandes dit, eller ja, inte riktigt kanske, men nästan.
Vi åt Hunny Bunny Sizlar (????) och hade indisk ölprovning och det hela var en mycket trevlig aktivitet. Särskilt när vi alla började whatsappa varandra, det är sånt alla borde göra när man är på middag tre personer tillsammans. No need to talk som jag brukar säga.
Sedan blev det kväll och det var ju fotboll. Passande nog rullade vi till det hemskaste stället med otrevligaste personalen för att dricka lite öl och titta på matchen. Allt gott i början, vi var peppade på vinst. Men sen? Vad hände?
Det som hände var att vi drack upp våra i öl i djup sorg. Jag åkte hem för att jag var dödstrött men Emelie och Issa drog såklart vidare, men det vet ni ju redan. Idag börjar för övrigt min lilla semester!! Känns SÅ JÄVLA HÄRLIGT att det ska bli regn hela nästa vecka!
Josefin skickar sms till mig och berättar att hon har fått en fästing. Det är den första hon har fått i sitt liv och det är ”så jävla äckligt” menar hon. Jag har själv inte fått en fästing på flera år. Inga löss heller. Men själva tanken av att ha ett levande kryp på min kropp får mig att rysa. Josefin låg förövrigt och solade vid vattnet när hon hörde av sig till mig. Själv satt jag på kontoret och slipade på pptx-presentationer och sammanställde råfilmmaterial i olika mappar. ”Vad varmt det är här,” berättade hon när hon ringde mig strax därefter. Jo. Jag vet, det är sommar och du ligger vid vattnet och jag sitter och jobbar. Jag saknar Josefin. Jag har inte träffat henne sedan förra veckan när vi kramade snabbt på varandra på Drottninggatan. Det är jättejättelänge. Det är en konstig känsla det där. När man börjar tycka så mycket om någon att själva tanken av att den personer är onåbart långt borta gör en lite ledsen. Som tur är kommer Josefin hem igen imorgon. Bra, då kan jag känna mig trygg i att hon också sitter och jobbar inomhus när värmeböljan kommer till Sverige senare i veckan som tidningarna rapporterar om. Kanske att vi kan träffas vid Slussen på lunchen och ta en glass? Bästa, kom hem nu!
I augusti 2010 ägde Sveriges första SM för Gatumusikanter rum i staden Mariefred i Sörmland. Med tusentals besökare blev gatufestivalen en succé och nu har förberedelserna inför uppföljningen börjat. Den 13:e augusti fylls Mariefreds gator än en gång med gatumusikanter från hela Sverige som tävlar om titeln årets gatumusikant.
Under förra sommaren startade Emelie Fågelstedt och Josefin Hagström tillsammans med företagarföreningen i Mariefred Sveriges första SM för Gatumusikanter. Idén var att ge musikanterna ett forum och en chans att mötas, spela musik och dessutom vinna pengar. I evenemanget deltog musikanter från norr till söder och 10.000 entusiastiska besökare kom för att hylla.
Det är verkligen fantastiskt att få göra det här kulturevenemanget ännu en gång. Det känns som att gatumusikanter är på väg upp, människor uppskattar dem i större utsträckning och det blir fler och fler musikanter på gatan, säger Josefin Hagström, projektledare.
Ett tiotal anmälda musikanter finns redan i dagsläget, allt från rockband till enskilda ukulelespelande eldsjälar. Tävlingen avgörs av besökarna genom röstning, därefter utses en vinnare samt en andra och tredje-pristagare. Musikanterna tävlar förutom om äran även om en prissumma samt en spelning under kvällen på Gripsholms Värdshus.
Vi träffar dagligen gatumusikanter och det vi märker är att det saknas en samlingsplats för de här personerna. Det är därför vi skapat gatufestivalen, en dag i deras ära, säger Emelie Fågelstedt.
Anmälan är öppen och kan göras via hemsidan http://www.smgatumusikanter.se. Alla musiker är välkomna, det enda kravet är att de brinner för att spela på gatan.
Det känns fortfarande overkligt att se en bild på sig själv i tidningen. Men rubriksättningen stämmer – förra årets SM för Gatumusikanter var en storslagen succé! Nitton gatumusiker från Kramfors i norr till Skåne i söder; Göteborg i väst och Eskilstuna i öst, fyllde Mariefreds gator med musik. I år hoppas vi på att dubbla antal deltagare och att nå människor från ännu fler håll i Sverige. Är du intresserad av att delta? Eller känner du någon fantastiskt duktig gatumusiker som du tycker borde vara med? Hör av dig till: gatumusikanterna@hotmail.com. Nu kör vi!
Jag älskar att sitta och titta igenom alla gamla filmer som jag och Josefin spelat in under 2010. Hur vi tog oss från två ensamma, nervösa, omusikaliska figurer på ett övergivet Medborgarplatsen till riktigt svängiga, musikanter på Mariefreds gator och torg på ett halvår. Superlativen kanske är begränsade kring vår talang men ni måste ju ändå erkänna att vi kom en lång väg från dag 1 på Medborgarplatsen i februari till vårt storslagna uppträdande i Mariefred i juni? Lyssna, njut, inspireras. Och kanske skratta en och annan gång också.
Jag och Josefin sitter bredvid varandra i datorsalen på JMK. Vi pratar om bloggar och musik. I skolan ska vi blogga under några veckor berättar läraren. Tanken slår oss plötsligt att vi ska starta en blogg tillsammans och ge oss ut på Stockholms gator som gatumusikanter. För att hylla gatumusiken och för att ta reda på hur det är att vara gatumusikant. För att symbolisera vår nya vardag på Stockholms gator gör vi följande bild i Photoshop:
Februari
I februari ger vi oss ut på gatan för första gången. Medborgarplatsen i Stockholm blir vår första scen. Vi är inte jätteduktiga på våra instrument, och inte en krona lyckas vi samla ihop. Men roligt har vi, även om det pirrar ganska mycket i magen innan vi vågar ta ton första gången. Projektet är igång!
Sen får vi kontakt med Dan Engström / Konradkrabba på Twitter, och han skriver en låt åt oss som vi spelar in i studio. Det låter inte jättebra, men det är jättekul!
Mars
Den första mars har vi vår bästa spelning hittills på mysiga Västerlånggatan i Gamla Stan. Vi sjunger för full hals om kvinnors rättigheter där vi står i snöstormen. Vi pratar med folk på gatan som hejar på och vissa står till och med bredvid och tittar på. En och en annan applåd får vi också. Totalt 27kr lyckas vi samla ihop denna fina, snöiga dag.
Efter ytterligare en spelning läggs projektet på is en liten stund. Vi firar slutet av bloggkursen med klassen på restaurang Hermans på Fjällgatan och pratar länge och livligt om vinterns upplevelser på gatan.
April
Vi beslutar oss för att fortsätta med projektet Gatumusikanterna trots att kursen i skolan tagit slut. Bloggen har börjat växa och vi känner att vi nu kan stå på egna ben och verkligen göra något stort på temat gatumusik. I april blir vi kontaktade av Företagarföreningen i Mariefred och åker till den lilla staden för att diskutera ett stort sommarprojekt. Där träffar vi Ronnie, Lennart, Marianne och Anita för första gången. Tillsammans kommer vi överens om att vi ska arrangera Sveriges första SM för Gatumusikanter!
Vi kommer tillbaka till Stockholm och firar med skumpa, mörk choklad och årets första jordgubbar.
Jag åker till Berlin och lyssnar på Gatumusikanter i vårvärmen.
Samtidigt gör vår superduktiga designer Marianne från Mariefred den bästa logan för SM för Gatumusikanter.
Maj
I maj får vi kontakt med saxofonisten Allfred från Norrköping. Han vill jättegärna vara med och uppträda på SM för Gatumusikanter i Augusti. Först tänker han tågluffa runt i Europa under sommarne och spela Astrid Lindgrens visor på gator och torg. Han undrar om vi vill följa med på äventyret. Tyvärr har vi mycket att göra i skolan och kan inte slita oss.
På hemmaplan börjar vi ladda och peppa för fullt.
Och sommaren börjar komma till Stockholm med vackert blommande rosa träd i Kungsträdgården. Augusti och SM för Gatumusikanter närmare sig snabbt.
Juni
Juni kommer, sommaren är här på riktigt och vi åker iväg till Mariefred och Ångans dag för att uppträda som gatumusikanter och sprida ordet om SM för Gatumusikanter.
Vi träffar Robin på Drottninggatan. En gitarrist som snart anmält sig till gatufesten.
Vi lägger ut visitkort om tävlingen på olika spellokaler runt om i Sverige.
Jag köper en fantastiskt vacker röd ukulele.
Och Allfred skickar hälsningar från sin tågluffning igenom Europa.
Jag har musikskola med Emelie. Alltså, ingen allmän eller så utan detta är en högst subjektiv sådan som går ut på att jag tycker att hon borde kunna namnen på vissa band vi lyssnat lite extra på den här hösten. Idag är nämligen sista dagen på jobbet och jag tänker att det är väl inte för mycket begärt att hon ska känna igen den här rösten? Och det var det ju såklart inte. Hon lär sig snabbt och jag är så glad att jag kan klona min musiksmak. Det är ungefär det mitt liv går ut på.
Tänk så mycket i livet som avgörs av slumpen. Det låter som en klyscha när man pratar om det – slumpen. Vissa val förändrar extremt mycket och andra gör det inte. Om jag inte suttit bredvid Emelie i redaktionen i skolan för ett år sedan har jag ingen aning om vad jag gjort just idag. Vi startade ett underligt projekt Emelie och jag, det har i sin tur lett till allt annat vi gjort tillsammans det senaste året.
Vi har gjort det mesta tillsammans väldigt länge nu. Jobbat, festat, söndagshängt, rest… Hon är så bra Emelie. Ni förstår inte hur bra hon är. Jag ska därför berätta, för jag är helt såld på henne. Hon är den ödmjukaste människan jag någonsin träffat, någonsin. Det finns ingen som är så vänlig och öppen som hon, som lyssnar och tar hand om människor, som skrattar åt människors bra och dåliga skämt, som pratar med alla, ger alla en chans. Hon är godheten själv. Ibland blir jag helt tyst bredvid henne för att jag blir så förundrad över att hon ens existerar. Kan man verkligen vara som henne? Tydligen.
Men Emelie är som sagt inte bara en underbar vän till mig, hon är även en kollega. Hon är ambitiös som få. Hon är en grym skribent, hon kan skriva artiklar och analyser och sagor och presentationer och fina mail och mail med arg underton. Hon håller reda på allt och hon gör aldrig någon besviken. Hon har idéer som ingen annan och kan göra det sämsta konceptet till det bästa på tio minuter. Om jag var i position att anställa någon skulle jag anställa Emelie. Det hon inte kan lär hon sig snabbt och sen blir hon bäst på det.
Nu ska vi inte jobba lika mycket tillsammans jag och Emelie och det känns grymt. Jag vill ha tillbaka min kompis och lämna över min kollega till någon arbetsgivare där ute som behöver henne!
Jag ville bara säga det till hela världen. Emelie du är bäst, nu står det på internet och kommer alltid att göra det, som min mamma skulle sagt. Puss.