Det var nästan exakt 14 månader sedan vi ställde oss på Medborgplatsen med vår blockflöjt och våra ipod-högtalare för första gången. Med överösande ångestkänslor vågade vi till slut ta första tonen. Och projektet var igång. Idag träffade vi ett filmteam på precis samma ställe för att berätta om vår story. Hur det började med en blogg, hur vi ställde oss på gatan, hur vi fick en egen låt och hur SM för Gatumusikanter blev en verklighet. Om ni behöver en liten historieöverblick kan ni spana in vad som hände mellan januari – juni och juli – december. Hur spännande är inte det? Och vad nästa spännande projekt med filmkameror och allt kan tänkas vara… Ja det får ni reda på snart!
Jag älskar att sitta och titta igenom alla gamla filmer som jag och Josefin spelat in under 2010. Hur vi tog oss från två ensamma, nervösa, omusikaliska figurer på ett övergivet Medborgarplatsen till riktigt svängiga, musikanter på Mariefreds gator och torg på ett halvår. Superlativen kanske är begränsade kring vår talang men ni måste ju ändå erkänna att vi kom en lång väg från dag 1 på Medborgarplatsen i februari till vårt storslagna uppträdande i Mariefred i juni? Lyssna, njut, inspireras. Och kanske skratta en och annan gång också.
Jag och Josefin sitter bredvid varandra i datorsalen på JMK. Vi pratar om bloggar och musik. I skolan ska vi blogga under några veckor berättar läraren. Tanken slår oss plötsligt att vi ska starta en blogg tillsammans och ge oss ut på Stockholms gator som gatumusikanter. För att hylla gatumusiken och för att ta reda på hur det är att vara gatumusikant. För att symbolisera vår nya vardag på Stockholms gator gör vi följande bild i Photoshop:
Februari
I februari ger vi oss ut på gatan för första gången. Medborgarplatsen i Stockholm blir vår första scen. Vi är inte jätteduktiga på våra instrument, och inte en krona lyckas vi samla ihop. Men roligt har vi, även om det pirrar ganska mycket i magen innan vi vågar ta ton första gången. Projektet är igång!
Sen får vi kontakt med Dan Engström / Konradkrabba på Twitter, och han skriver en låt åt oss som vi spelar in i studio. Det låter inte jättebra, men det är jättekul!
Mars
Den första mars har vi vår bästa spelning hittills på mysiga Västerlånggatan i Gamla Stan. Vi sjunger för full hals om kvinnors rättigheter där vi står i snöstormen. Vi pratar med folk på gatan som hejar på och vissa står till och med bredvid och tittar på. En och en annan applåd får vi också. Totalt 27kr lyckas vi samla ihop denna fina, snöiga dag.
Efter ytterligare en spelning läggs projektet på is en liten stund. Vi firar slutet av bloggkursen med klassen på restaurang Hermans på Fjällgatan och pratar länge och livligt om vinterns upplevelser på gatan.
April
Vi beslutar oss för att fortsätta med projektet Gatumusikanterna trots att kursen i skolan tagit slut. Bloggen har börjat växa och vi känner att vi nu kan stå på egna ben och verkligen göra något stort på temat gatumusik. I april blir vi kontaktade av Företagarföreningen i Mariefred och åker till den lilla staden för att diskutera ett stort sommarprojekt. Där träffar vi Ronnie, Lennart, Marianne och Anita för första gången. Tillsammans kommer vi överens om att vi ska arrangera Sveriges första SM för Gatumusikanter!
Vi kommer tillbaka till Stockholm och firar med skumpa, mörk choklad och årets första jordgubbar.
Jag åker till Berlin och lyssnar på Gatumusikanter i vårvärmen.
Samtidigt gör vår superduktiga designer Marianne från Mariefred den bästa logan för SM för Gatumusikanter.
Maj
I maj får vi kontakt med saxofonisten Allfred från Norrköping. Han vill jättegärna vara med och uppträda på SM för Gatumusikanter i Augusti. Först tänker han tågluffa runt i Europa under sommarne och spela Astrid Lindgrens visor på gator och torg. Han undrar om vi vill följa med på äventyret. Tyvärr har vi mycket att göra i skolan och kan inte slita oss.
På hemmaplan börjar vi ladda och peppa för fullt.
Och sommaren börjar komma till Stockholm med vackert blommande rosa träd i Kungsträdgården. Augusti och SM för Gatumusikanter närmare sig snabbt.
Juni
Juni kommer, sommaren är här på riktigt och vi åker iväg till Mariefred och Ångans dag för att uppträda som gatumusikanter och sprida ordet om SM för Gatumusikanter.
Vi träffar Robin på Drottninggatan. En gitarrist som snart anmält sig till gatufesten.
Vi lägger ut visitkort om tävlingen på olika spellokaler runt om i Sverige.
Jag köper en fantastiskt vacker röd ukulele.
Och Allfred skickar hälsningar från sin tågluffning igenom Europa.
Idag har vi vart ute igen! Det gick ännu lite bättre än förra gången och vi tjänade 26 kronor! Vi fick publik av tio Metro-utdelare och en slant av två ryska turister som även ville bjuda oss på öl. Fokuserade som vi är tackade vi självklart nej till detta erbjudande, även om det hade vart spännande att socialisera sig lite internationellt.
På Medborgarplatsen är det alltid människor i rörelse vilket är bra efter som vi önskar oss publik. Dock blir både jag och Emelie sjukt nervösa när det står människor precis framför oss för att lyssna. När de står tio meter bort har vi inte några problem med att ta i för allt vi är värda, men när det blir intimt så blir vi lite fnissiga och stoppar händerna i fickorna. Det är tredje veckan in i projektet så under de resterande sju veckorna hoppas vi på framsteg när det gäller scennärvaron. Det ska vi nog kunna ordna. Imorse önskade jag att jag hellre kunnat stanna i sängen, men herre vilken kick man får. Gatumusikant är ett roligt yrke!
Det har nog inte undgått någon vid det här laget att vi uppträdde för första gången på Medborgarplatsen igår. Sen dess har responsen varit stor. Under gårdagen hade vi inte mindre än 300 läsare som kunde fördjupa sig i projektet och titta på våra halvdana uppträdanden via youtube-klippen. En facebookgrupp är startad som i skrivande stund har 67 medlemmar. Vi har blivit både hyllade och ifrågasatta av människor i vår omgivning. Det finns de som har skrivit att de planerar resor till Stockholm bara för att kunna se oss live och andra som har rynkat på näsan, skrattat och tycker att vi mest gör bort oss.
Våra familjer känner sig ovanligt stolta över våra prestationer, och precis som föräldrar och syskon ska göra, hyllar de glatt våra musiktalanger. Många av våra klasskompisar tycker att det är en briljant idé. Vår lärare beskriver oss som ”djärva, roliga och otränade”. Vi fick nyligen en internationell besökare som skriver att trots att hon inte förstår ett ord vi skriver eller säger så älskar hon bloggen och tycker att vi har ”Absolutely adorable videos”. En annan läsare skriver ”Haha! Citat från Thomas ”Nej jag klarar inte av att titta på det här” så gick han från rummet.”
Vi välkomnar er alla med öppna armar och ser fram emot att dela den här resan med er. Nästa gång ni kan se oss ute på gatan är nu på fredag den 5e februari mellan kl 12:00-13:00 vid Björns Trädgård på Södermalm. Men redan imorgon kommer ni att kunna ta del av vårat första gemensamma karaokeuppträdande. Ni är välkomna att komma och sjunga med oss från kl 20:00 på Gröna Jägarn på Götgatan!
Efter en kall timme på Medborgarplatsen hoppas vi att vår publik kommer att känna igen oss nästa gång, vi har nämligen köpt prickiga och randiga rosor att pryda oss med under våra spelningar. Vad tycks?
En helg har passerat och vi har nu vilat stämbanden och vässat blockflöjtskunskaperna för att imorgon förmiddag ge oss ut på stan. Är ni redo? Jag vet nämligen två personer som är taggade till tänderna.
Emelie Fågelstedt
Josefin
