Livet, gatan och musiken
Ligger och dagdrömmer och lyssnar på Serenades. Tänker på St Augustine när jag hör Criminal Heaven… De är som en egen liten värld de där låtarna, fyllda av massa sorg och gamla minnen. Och jag är en poet, men det har jag ju i och för sig alltid vart.
Oftast så tänker jag inte så mycket på saker. Jag läser DN på morgonen men jag har svårt att ta till mig att det inte finns dricksvatten i Pakistan, att övergrepp är vapen i krig, att du kan bli mördad om du har sex innan äktenskap och så vidare. Det är sånt jag läser och i och för sig ofta reflekterar över men sällan kan ta till mig ordentligt. Igår fick jag ont i magen när jag såg på nyheterna. Stackars mig, jag fick ont i magen för att någon rapporterar om att människor dör. Hur hanterar man sånt här? Har jag gjort mitt när jag skickat ett SMS och skänkt 50 spänn till Unicef? Hur mycket ska jag ge? Ska jag åka dit? Vad ska jag göra där? Ska jag vara glad att jag lever här och utnyttja det? Jag tycker att det är helt absurt. Helt sjukt och jag kan inte hantera det. Hjälp.
Saker som är lättare och härligare att fundera över är att det inte var så länge sedan vi alltid lyssnade på vinylskivor med A- och B-sidor. För ungefär två år sedan berättade min klasskompis att hennes kille jobbade med något som gjorde att man typ kunde ladda ner musik fast ändå inte, det var i alla fall gratis. Eller hur tänkte jag. Men nu sitter hela svenska folket med en Spotifyplaylist och ler. Å andra sidan är det vi som bestämmer om musiker ska få betalt i framtiden eller inte.
Det här är alltså de funderingar som snurrat mest frekvent under dagen. Jag vill påpeka att jag såklart inte ställer dem mot varandra, det vore inte på något sätt rättvist. Men de bor i mitt huvud och just idag krävde de lite större utrymme. Tur att de får plats här… tankarna.
Nu återstår endast en vecka till SM för Gatumusikanter i Mariefred. Tävlingen har lockat musiker från hela Sverige och arrangörerna meddelade tidigare i veckan att anmälningar fortfarande trillar in.
Kommande lördag, den 14 augusti, går SM för Gatumusikanter av stapeln. Tävlingen har idag 25 anmälda och förberedelserna i Mariefred är i full gång. Gator förvandlas till tävlingsplatser och scener byggs.
- Vi har fullt upp med att förvandla Mariefred till en stad för musikanter och vi håller tummarna för att det inte regnar på lördag, säger Ronnie Törnblom, arrangör.
På tävlingsdagen lottas gatuplatser ut till de tävlande. Upplägg så som repertoar och framträdande är upp till varje enskild gatumusikant, men samtliga tävlande har möjlighet att vinna en stor prissumma. Startfältet ser väldigt varierat ut i år och bland de tävlande hittar man allt från rock, pop och jazz till blues, country och orkestermusik.
- Det ska bli kul att få sprida vår musik i ett nytt forum, sedan får vi se vad det kan leda till, säger Leo Bagge, gitarrist i rockbandet Qloud Nine från Stockholm.
Det är folkets röst som avgör vem som lämnar tävlingen som en vinnare. Mariefred bjuder även upp barnen på scenen under SM. På Rådhustorget finns det chans för alla barn att prova på att vara artist för en dag och ingen föranmälan krävs.
Kärleken till musik. Bara genom att blunda befinner man sig någon annanstans. Noterna tränger in i kroppen. En el Muelle de San Blas är en låt som gjorde mig riktigt kär när jag var 16 år gammal. Så där kär att man bara smälter. Berättelsen om omöjlig kärlek till någon långt, långt borta. El juró que volvería y empapada en llanto ella juró que esperaría. När jag hör låten är jag i Spanien på nytt. Jag är utomlands själv för första gången i mitt liv. Det är 48 grader varmt och jag är långt ut på landsbygden i den lilla staden Coría. Fyra timmars bilresa från Madrid. Och sen börjar Manás mästerverk att spelas på piano.
Att spela gitarr är sexigt. En brunbränd, muskulös man med sammetslen röst som drar fram sin gitarr och börjar spela får vilken ung tjej som helst att smälta. Den drömmen hade jag ofta när jag var yngre. Hur drömprinsen skulle ta med mig ner till vattnet och börja spela kärlekssånger för mig sent in på sommarnatten.
Men mannen i mitt liv sätter sig istället vid ett piano. Han börjar långsamt spela Halleluja för mig. Mjuka fingrar dras över tangenterna. Jag sätter mig på stolen bredvid och börjar sjunga. Vi skapar en symfoni bara vi två. Inte nere vid vattnet, utan precis där i det rummet, på den plats där det mäktiga instrumentet står. Trots tanken om något enkelt och robust som yngre, nås jag istället av något gudomligt vackert och känslofullt när hans fingrar flyger fram över instrumentet. Jag tror att pianots sexighet är underskattad.
Igår satt vi länge i pianobaren på hotell Havsbaden i Grisslehamn, och bara lyssnade på musiken.
Idag är det en sorgens dag. Arcade Fire spelar nämligen i Dalhalla ikväll. Det hade vart så grymt att vara där… Men alla gånger kan man ju inte. Vet ni att Dalhalla blev Dalhalla när en meteor föll ner och sprängde hela berget? Kuriosa. Jag såg för övrigt Arcade Fire på Annexet efter släppet av förra skivan. Det var drag på den konserten kan jag säga och grymt svettigt till Rebellion lies! Ok. Men hörni lyckliga själar som ska uppleva grym indie ikväll, tänk på mig!
Och just det, man kan såklart tjyvlyssna lite på nya skivan på Myspace!
Hörni, det trillar in anmälningar från lite höger och vänster. Ett popband här, en violinist där, en banantant här och en ukuleleman där. Jag tycker absolut att det är värt att kolla in dem på hemsidan. Jag har nämligen fått två nya favvokillar i musikvärlden. Nu ser vi till så att de blir signade och framgångsrika tycket jag! Lyssna på http://smgatumusikanter.se.
Jag har spelat piano, flöjt och lite trummor. Jag fortsatte inte med något av det och det frustrerar mig något så förbannat. Varför måste man på pianolektionerna spela melodier man aldrig tidigare hört? Jag undrar ofta om jag kunnat behålla min glädje till att spela om jag bara fått lite mer musikalisk stimulans (vi kan bortse från blockflöjten den hade jag slutat med oavsett). Då jag inte fått den gåvan att kunna uttrycka mig särskilt vackert i sång önskar jag nämligen att en gitarr, ett piano eller möjligtvis en ukulele kunnat överrösta min stämma.
Jag drömmer om att kunna spela gitarr och sjunga tyst till. Jag vill göra det när det är sommar och när det är massa människor i närheten som lyssnar i smyg, för att jag egentligen sjunger för mig själv. Någonstans i närheten står killen jag sjunger om. Han som hånglade med någon annan den kvällen jag klätt upp mig i min finaste klänning för att vi skulle ses och han krossade mitt hjärta och jag låste in mig på toaletten hela kvällen och drack vin. Han tittar kanske på mig med sorg i blick men jag sjunger inte för honom utan för mig själv.
I min dröm är det jag som skrivit låten men i verkliga livet är det Kate Nash. Så jävla gärna vill jag vara den som sjunger We get on. Jag hatar allt det sorgliga i den låten men hon sjunger det som en tröst. Det skulle jag också göra om min dröm blev sann.
I förra veckan lanserades hemsidan för SM för Gatumusikanter (http://smgatumusikanter.se). Under veckan har anmälningarna strömmat in och tävlanden från hela Sverige gör sig redo för tävlingen den 14 augusti i Mariefred.
SM för Gatumusikanter har idag femton anmälda musikanter. Kravet för anmälan är att man ska tycka om att spela för människor, det krävs alltså inte några egentliga förkunskaper och det finns heller inget instrumentkrav.
På evenemangets hemsida kan man gå in och läsa om några av de tävlande, där finns även chans att lyssna på deras musik genom till exempel YouTube och Myspace.
- Det är verkligen roligt att vi fått in många anmälningar på bara en vecka. Det är dessutom extra roligt att de kommer från olika delar av Sverige, säger Josefin Hagström, projektledare.
Anmälningarna har kommit från Dalarna, Linköping, Göteborg och Stockholm. De hittills anmälda representerar en rad olika typer av musikaliska uppträdanden, allt från showartisteri, karaokesång, traditionella gatumusikanter till barnmusiker och klemzermusik.
- Vi som själva är gatumusikanter var i helgen i Mariefred för att spela på ett event som heter Ångans dag. Det var väldigt uppskattat och vi märker också att intresset finns för att göra den här tävlingen till ett stort svenskt mästerskap, säger Emelie Fågelstedt, projektledare.
SM för Gatumusikanter tar emot anmälningar löpande och alla är välkomna att anmäla sig på hemsidan, http://smgatumusikanter.se. Där kan man även följa projektets utveckling och framgång.
I februari i år startade Emelie Fågelstedt och Josefin Hagström bloggen Gatumusikanterna (http://gatumusikanterna.se). Idén var att i tio veckor sprida musik på gatan i Stockholm för att ta reda på vilken respons gatumusikanter får i vardagen. Projektet mottogs med öppna armar av publiken och ledde till att studenterna blev kontaktade av Företagarföreningen i Mariefred.
Tillsammans anordnar nu föreningen och studenterna ett SM där alla musiker är välkomna att delta. Såväl gatumusikanter som andra musikintresserade som vill sprida sina toner genom evenemanget.
- Allt har gått väldigt snabbt sedan vi fick kontakt med Ronnie Törnblom, ordförande i Företagarföreningen. Vi har jobbat på hemsidan och under tiden fått väldigt positiv respons och flera anmälningar, vi hoppas att det fortsätter såhär, säger Emelie Fågelstedt.
Gatuplatser för de tävlande lottas ut den 14 augusti. Upplägg så som repertoar och framträdande är upp till varje enskild gatumusikant, men samtliga tävlande har möjlighet att vinna en stor prissumma.
- Tanken är att alla besökare nu äntligen ska få en chans att njuta av den gatumusik man annars stressar förbi i vardagen. Jag tror inte det finns något bättre ställe att spendera den 14 augusti på, säger Josefin Hagström.
Hemsidan för projektet lanseras idag och samtliga inblandade hoppas på varmt välkomnande och flera anmälningar.
Besök: www.smgatumusikanter.se
För frågor kontakta projektledare:
Emelie Fågelstedt: 073 – 068 54 52
Josefin Hagström: 076 – 801 59 27
Emelie Fågelstedt och Josefin Hagström driver egna företag som mediekonsulter och har precis tagit sin examen i media och kommunikation.
Föreningen Företagare i Mariefred är en ekonomisk förening som arbetar för bra affärer och en levande stad. Det primöra målet är att marknadsföra Mariefred som en viktigt marknadsplats och intressant turistdestination. http://imariefred.nu
Emelie Fågelstedt
Josefin