Gatumusikanterna

Klockan hade vi satt på åtta. Tre timmars sömn kändes som ett rimligt mål när vi gick och la oss natten innan. Verkligheten blev en annan och det var först vid nio tiden som vi satte oss ute i värmen och åt en sista frukost iklädda shorts och linne.

Vi checkade ut från hotellet vid tio-tiden. Ett otroligt fint hotell måste jag tillägga. Om ni ska besöka Madrid rekommenderar jag er varmt att bo på Petit Palace Santa Barbara. Många fik och restauranger precis i närheten, designbutiker i varje hörn och så gångavstånd till centrum och Sol. Dessutom en dator inne på varje rum helt kostnadsfritt – mycket användbart när man letar efter guider och kartor över staden.

Det enda egentliga måstet vi hade innan det att vi tog oss till Madrid var att vi skulle besöka söndagsmarknaden el Rastro. Vi tog oss till metrostationen La Latina. Redan nere på plattformen vimlade det med folk som ville komma upp till ytan och fynda bland hundratals stånd fyllda med second hand kläder, möbler, smycken, musik, konst, antikviteter och egentligen allt vad man kan tänkas vilja hitta på en marknad.

Tiden började rinna iväg och vi skulle ta en taxi till Barajas flygplats redan vid 12. Vi vandrade vidare upp mot Sol och köpte varsin pizza på vägen. Njöt en sista gång av atmosfären, folket och känslan. Madrid.

Och så, med tung sorg i hjärtat, var det dags att sätta sig på planet och åka hem. Men oroa er inte. Madrid kommer bli ett lika givet återkommande resemål för mig som Barcelona har varit de senaste åren. Jag är head-over-heels förälskad i staden. Och dessutom hann vi aldrig besöka muséet Prago. Ett måste som blir en given anledning att återvända så snart som möjligt.