I onsdags köpte jag ett par nya vita tygskor. Jag kom precis innanför dörren hemma med en oförklarlig känsla i kroppen. Madrid. Med sömn som sista prioritering de senaste fyra dagarna blir det godnatt nu. Vill bara säga först att, Isabelle, jag älskar dig!
Madrid har satt sina spår
En smak av Adriatiska havet
Känslan av att vara på varmare breddgrader. Turkosa vatten och vita stenar. Doften av nygrillad fisk när man går förbi restaurangerna längs med vattnet.











Ljudet av vågor
Jag ligger vid vattnet och dricker jordgubbsjuice. Kristallklara vågor slår mot de vita klipporna. Hemifrån får jag spännande uppdateringar av Josefin. Nästa vecka väntar radio, press och bästa gatumusiksfestivalen. Jag kommer vara så exalterad nästa vecka att jag knappt kommer kunna sova! Tur då att jag kan vila upp mig lite nu, somna under parasollet, till ljudet av vågorna.

En klänning.


Min nya klänning har blå rosor på sig. Och den har supervid kjol och den sitter som sten i midjan. Visst är den ljuvlig? Detta har alltså varit helgens outfit. Hade nämligen bara kläderna på kroppen med mig när jag åkte till landet för att gå på hippa. SJ gjorde det lite jobbigt för mig så jag tappade till slut lite lusten, vitsen i att packa om man ändå aldrig får åka liksom? Hur det såg ut under kvällen kanske ni får se lite senare. Puss så länge.
Semester part 5.

I onsdags så vaknade vi till fint väder och dag 2 i Norrköping. Vi bestämde oss för att ge oss ut på utflykt, så det gjorde vi.

Vi laddade upp med kanot och Emelie var döpepp. Vi snackade lite taktik innan vi satte oss i kanoten. Det mesta är en tävling för oss nämligen.

Så underunderbart var det. Fotografifint överallt.

Vi paddlade oss fram till en liten ö mitt i sjön.

Där Emelie sprang omkring som en liten grekisk gudinna.

Även där var det sjukt fint. Älskar tystnaden, när man bara hör andetag och vatten som kluckar.

Vi spelade Yatzy. Älskar verkligen Yatzy och det är typ den enda sporten jag sysslar med.

Emelie tycker däremot att det inte är ett så himla kul spel. Men hon brukar ju göra det hon kan för att göra mig glad, så vi spelade några omgångar. När det sedan var dags för oss att paddla tillbaka kom vi såklart på den briljanta idén att bada = ta ett smidigt skutt över kanotkanten för att sedan märka att det inte var så enkelt. Hela kanoten hamnade över oss och sjönk. Woopsi!

Det blev kväll och vi gick på skogspromenad.

Nya gläntor överallt och jag försökte lära mig att fota i mörker.


Det blir inte mer helylle än såhär på den här bloggen. HUR MYSIGT!???!?


När vi vaknade upp igen blev vi tvungna att lämna Norrköping bakom oss och komma tillbaka till verkligheten. Funderar i detta nu på om detta är sista delen i min semester 2011. Låt oss hoppas att det inte behöver vara så.
Semester part 4.

I tisdags kväll åkte jag till Norrköping. När jag kom fram möttes jag av det här.

Emelie och Niklas var ju med såklart. Gör ingenting utan dem längre. Vi dog lite.

Och Katta som fixat världens godaste middag.


Quinnoasallad med päron och mandelflarn.

Lagom till vi hade ätit färdigt var bastun varm och vi gick in och svettades ett tag. Jag låg i princip på golvet och tycker alltid att det är bättre att bada än att svettas. Men kombon är iochförsig oslagbar.

Emelie gjorde ett försök att dränka mig. Det lyckades inte.

När vi torkat gjorde Niklas drinkar och så åt vi upp alla körsbär.

När Katta fixat så att vi inte kunde önska oss något mer så spelade vi knackpoker till klockan slog 3 då gick vi alla och la oss i en liten stuga och jag somnade medan de andra pratade om gud vet vad.
Tidig morgon och blåbär

Nu har vi precis kommit tillbaka från Norrköping och hoppat av tåget i Stockholm. Redan vid halv sju ringde klockan inne i den lilla friggeboden där vi sov alla fem. Efter en kopp kaffe och en skål vaniljyogurt med mussli och blåbären som blev över från kladdkakan igår packade vi ihop och tog oss till station. Först kramade vi på Katta länge länge eftersom hon åker tillbaka till San Francisco redan på måndag. Josefin har tagit mängder av vackra bilder. Om ni är snälla får ni nog se dem snart.
På landet borde man alltid vara
Sommarkompisar.

Ibland så slår det mig hur duktig jag är. Och hur glad jag är. Och hur bra det går med saker. Jag är så himla stolt över mig själv och ännu mer stolt över Emelie. Tänker ibland på att vi är det bästa paret och vilken tillfällighet det är att det blev så. Helt plötsligt bara, så hade jag en ny vän, kollega och inspirationskälla (ni vet att jag hatar klyschor men det bara är så, måste skriva det). Idag åker vi på en liten semester till Norrköping med några vänner och där väntar vår fina vän Katta. Har vart känslig som ett litet barn de senaste veckorna… SM ska vi inte ens prata om för då börjar jag gråta. Jag ville egentligen inte så mycket, bara berätta att jag är bäst för att jag umgås med de bästa. Typ så.






